Kritik av det svenska stödsystemet II

Det ligger i namnet Konträr att gruppen som driver den strävar mot det ovanliga och aparta, men också det exklusiva. Milo Rau anordnade nyligen en kväll här i samband med hans sverigebesök och uppsättning av Rage på Dramaten. Scenen på Östgötagatan på Söder i Stockholm var tidigare både biograf och nattklubb. Konträr bildades 2022, efter en delning av den etablerade gruppen PotatoPotato i Malmö. Statens kulturråds stödsystem tillät inte att de skapade en systerscen i Stockholm, därför skapades Konträr som en egen grupp som kunde söka egna medel. Gruppen försöker etablera en programmerande scen i Stockholm, samtidigt som konstnärerna i teamet gör sina egna projekt på scenen.

Jag har ett webbsamtal med en av de tre konstnärliga ledarna, Freja Hallberg. 

– Sedan dess har vi sökt verksamhetsstöd varje år och inte fått det, säger hon. Vi har varit på en massa möten och de säger att det bara beror på att det inte finns pengar, men att det är en «jätteviktig verksamhet» och «fortsätt kämpa». Vi har finansierat med projektstöd, vilket är otroligt krävande administrativt. På mötena med kulturrådet sade vi att verksamheten inte är ett projekt, vi har ju anställd personal. Men så vid ett tillfälle fick vi inget projektstöd alls. Det kom så plötsligt att vi var tvungna att ställa in allting[i].

Detta var hösten 2024?

–Ja, jag ska inte gå in på alla detaljer, men jag såg då en möjlighet att lyfta det som kulturpolitiskt. För det är inte Konträr som på något vis fungerar dåligt, det är ekonomin i systemet. Det har inget utrymme för scener som fungerar bra. Vi hade 800.000 från Stockholm stad, som hotade med att dra in medlen om vi inte hade verksamhet den aktuella hösten.

– Jag tycker det är otroligt intressant hur kulturpolitiken i Sverige har blivit. Allmänheten tror att kulturen är offentligt finansierad, inifrån vet vi att den är helt underfinansierad. Det finns ingen lösning, alla bara låtsas att det fungerar. Och detta har man gjort i decennier. Men nu är det nära att det inte går längre, det märks på institutionsteatrarna också, det går inte att «kutta» mer utgifter.

.

 Sverige en vit fläck på kartan 

Lösningen för Konträr den nämnda hösten 2024 blev att de bjöd in andra grupper som stod på kö till scenen för att svara mot Stockholms stads finansiering. Samtidigt säger Freja Hallberg att avbokningen av internationella kompanier allvarligt skadade förtroendet för Konträr. Bland annat var tyska Gob Squad på programmet.

Freja Hallberg hävdar att det finns ett stort behov av Konträr och att de är efterfrågade. Det är inte bara lokalt av konstnärer som inte har någon annan kontext att verka i, utan också av internationella gäster. Sverige har länge varit en vit fläck i internationella sammanhang, hävdar hon. Hallberg berättar att de först trodde att det skulle ta tid att bygga upp ett internationellt program, men det gick väldigt fort. De har haft festivalchefer och kuratorer på besök. Vissa bjuds in men de kommer också på egen hand för att det finns stort intresse. Det internationella programmet startade i januari 2023 med en ungersk grupp, då också undertecknad såg föreställningen Hungarian Akacia, under ledning av performancekonstnären Kristóf Kelemen.

– Många grupper har aldrig varit i Sverige förut, det har inte funnits någon som erbjudit en scen för det. Vårt rykte har spridits: Vi har haft Lola Arias här samt Forced Entertainment. De hör själva av sig och vill komma hit. När vi inviterar gäster så bjuder vi in de lokala så de får se varandras föreställningar, vi kontextualiserar och vi vill att det ska leda till samarbeten och projekt.

– Grundproblemet skulle jag vilja säga är att verksamhetsstöden är alldeles för låga. I kombination med att de flesta produktioner görs med projektstöd, som också är alldeles för låga. År efter år har man sett att det blir färre och färre personer på scenen, med färre jobb till scenografer och andra som jobbar i produktion.

Ny finansieringsmodell

Konträr har denna säsong skapat en abbonemangsmodell för scenen. Med endast 80 stolar har de begränsade intäkter i biljettförsäljning. För att bygga upp det nya biljettsystemet har de fått stöd av statliga Kulturbryggan. De säljer inte lösa biljetter, istället betalar man en avgift som ger tillgång till scenen under abbonemangstiden. Redan i januari hade man 1500 personer som betalat 1,5 miljoner i intäkter till teatern.

– Det är mer än ett verksamhetsstöd, dessutom en mer förutsägbar intäktskälla.

 Det här är helt nytt i Sverige. Vad säger Statens kulturråd och Stockholms kommun om det?

–Jag vet inte riktigt vad de säger. Vi argumenterar för att det är alternativet för att kunna upprätthålla verksamheten. Det är en form av privat finansiering från vår publik. Jag försöker lyfta det till kulturpolitisk nivå. Det gäller inte bara oss, utan även institutionerna. Om de vi samarbetar med inte själva får finansiering så går det inte att presentera dem med det nuvarande stödsystemet.

Villkoret för att det fungerar är förstås att efterfrågan är stor på det Konträr presenterar. Men Hallberg menar är att abbonemangen skapar en ekonomi som gör att de har en grundfinansiering, istället för att de litar till att ett projekt ska kunna finansieras i alla sina enskilda delar. Det är så det nuvarande systemet är uppbyggt.

Hon har inte så mycket gott att säga om oppositionens kulturpolitik inför det kommande riksdgsvalet i september:

– Jag har träffat socialdemokraternas kulturpolitisk[1] a talesperson Björn Weichel, som argumenterade ganska likt kulturminster Parisa Liljestrand. Det förvånade mig inte, eftersom den socialdemokratiska skuggbudgeten ligger på samma nivå som regeringens. Det är som att de inte riktigt förstår att stödsystemet är absurt, det är för svårt för dem att föreställa sig hur det fungerar.

Har ni fått några stöd alls till internationella samarbeten?

– Regeringen har gjort satsningar på export internationellt. Men ett stöd från Kulturrådet innebär att man får söka maximalt 100.000. Det kommer man inte långt på. Det är tydligt att det finns ett intresse, vi arrangerar nu ett showcase för tredje året i rad, bjuder in kuratorer och teaterchefer, samlar föreställningar som spelar under en helg. Vi blir själva inbjudna till showcaser runt om i världen, och på så sätt bjuder vi tillbaka. Men Konstnärsnämnden som gett oss stöd för detta i tre år sänker det också stegvis. Vilket är lustigt: Vad är logiken i att bjuda in färre och färre, medan fler och fler vill komma? Det är ju inte bra det här kulturpolitiska systemet.

Fotnot

[i] Enligt Konträrs egen uppgift har teatern inget årligt verksamhetsstöd, men erhåller ett projektstöd från Stockholm stad på 800.000 kr. Statens kulturråds sammanlagda projektstöd 2025 låg på 895.000 kr. Från Region Stockholm erhöll Konträr ett projektstöd för hösten 2025 på 100.000 kr. Totalt offentligt stöd för samtliga projekt och drift av scenen 1.795.000.

På grund av avslaget verksamhetsstöd för 2026 får de vänta till höstens tilldelningar från Statens kulturråd, som de eventuellt tilldelas i slutet av april.